laroplan

Månsas är en liten lågstadieskola där vi jobbar över klassgränserna. Vi koncentrerar oss på undervisningen i modersmål bl.a. genom att särskilt träna tal- och uttrycksförmåga med övningar i drama. Vi inriktar även vår undervisning på läroämnet finska, som vi huvudsakligen läser som modersmålsinriktat.

Vår lilla enhet jobbar i samma skolhus som våra finska vänner och tillsammans har vi tillgång till såväl hälsovård som mat- och gymnastiksalar. Skolhuset ligger uppe på Månsasbacken nära naturen . Skolan har ett 70-tal elever fördelade på 3 basgrupper; klasserna 1-2, 3-4 och 5-6. Således är vi 3 klasslärare samt timlärare som eftersträvar följande mål:

2. ALLMÄNNA MÅL, VISIONER

Vi strävar till att eleverna enligt vars och ens förmåga utvecklas till harmoniska, sunda, ansvarskännande, självständiga och kreativa människor med samarbetsförmåga och fredsvilja.

Vi vill fortgående i all vår verksamhet stärka elevernas självförtroende och bidra till att eleverna får en positiv jagbild. Vår undervisning och verksamhet inriktas så att den ger eleverna kunskaper och färdigheter som bidrar till en allsidig personlighetsutveckling som behövs i livet, för fortsatta studier samt för skyddande av livsmiljön och naturen.

För att stärka elevernas självförtroende vill vi betona arbetssätt där eleven i mån av möjlighet aktivt och självständigt söker kunskap. Vi förlägger en del av undervisningen i naturen och i samhället och i hemstaden, även med beaktande av svenskfinland. Föräldrar och experter inom olika områden anlitas för att berika undervisningen.

Några av våra viktigaste tyngdpunktsområden är vår finlandssvenska identitet samt förankringen i den finlandssvenska kulturen. Med detta som grund kan vi skapa känsla för internationella värden.

3 ARBETSLAGET, ARBETETS ORGANISERING

3.1 Arbetslaget

Till arbetslaget i skolan hör alla som arbetar där d.v.s. lärarna, specialläraren, skolpsykologen och servicepersonalen. Arbetslaget har ett gemensamt mål: att arbeta för skolans och elevernas bästa. Genom helhetsplanering strävar lärarna till att uppnå målet.

Helheter byggs upp av lärarna i arbetslaget. Lärarna planerar undervisningen årsvis, terminsvis och veckovis. Nya arbetsteman ställs upp varje läsår utgående från följande temaområden.

3.2. Temaområden

Datatekniskt kunnande

Lärarna strävar i sin undervisning till att uppnå följande mål:

- att väcka elevernas intresse för datorn som arbetsredskap

- att ge eleverna positiva erfarenheter av arbete vid datorn

Målen årskursvis:

åk 1-2

- att kunna arbeta med datorn utan att känna osäkerhet och rädsla för den

- att kunna använda tangentbordet rätt

åk 3-4

- att lära sig använda ändamålsenliga program

- skrivprogram

- ritprogram

- kalkylatorn

- kunna ta utskrift av arbeten

åk 5-6

- att lära sig koordinera olika program, multimedia och scanning

Centralt innehåll:

Genom att lära sig använda en dator får eleverna grundläggande kunskaper om basutrustningen och programmen. Med stöd av dessa kunskaper kan eleverna utnyttja datateknik inom andra ämnen. Eleverna lär sig använda tangentbordet rätt.

Fostran till internationalism

Lärarna strävar i sin undervisning till att uppnå följande mål:

- att förbättra elevernas kännedom om olika kulturer

- att eleverna lär sig godkänna att människor är olika

- att väcka elevernas intresse för den internationella utvecklingen

Målen årskursvis:

åk 1-6

- att förankra undervisningen i elevernas konkreta erfarenheter

åk 3-4

- att i samband med miljökunskap bekanta sig med andra kulturer som finns representerade i Finland och Norden

åk 5-6

-att i olika skolämnen integrera kunskap om främmande kulturer

Centralt innehåll:

Viktiga områden är övning i hur man löser konflikter på fredlig väg, utvecklande av en tolerant inställning till det som är annorlunda samt aktiviteter som väcker intresse för och ger kunskap om främmande kulturer och internationella händelser.

Kommunikationsfostran

Lärarna strävar i sin undervisning till att uppnå följande mål:

- att eleverna utvecklar sin muntliga framställningsförmåga samt sitt kroppsuttryck

- att eleverna lär sig ta del av information från massmedierna

Målen årskursvis:

åk 1-6

- att använda massmedier i skolarbetet

Centralt innehåll:

Eleverna tränar sin framställningsförmåga genom olika dramaarbetssätt och -övningar i muntlig kommunikation. Genom att arbeta med olika massmedier får eleverna kunskap om hur de olika allmänna kommunikationskanalerna i vårt samhälle fungerar.

Miljöfostran

Lärarna strävar i sin undervisning till att uppnå följande mål:

- att hos eleverna skapa en positiv känsla och intresse för naturen

- att eleverna lär sig värna om naturens mångfald

- att hjälpa eleverna till insikt om att människan lever i ständig växelverkan med sin miljö, om naturens förmåga att förnya sig samt om miljöns tillstånd

Målen årskursvis:

åk 1-2

- att göra regelbundna iakttagelser av naturen med dess årstidsväxlingar och vara aktsam om och vårda miljön

åk 3-4

- att forska och utföra experiment i närmiljön

åk 5-6

- att uppnå ett konstruktivt tänkande i miljöfrågor

- att bekanta sig med miljövänliga alternativ och metoder

Centralt innehåll:

Lärarna utgår från elevernas egna erfarenheter av sin närmiljö. Eleverna får fundera över och diskutera hur man ska bete sig i naturen. De observerar sin omgivning och diskuterar hur de kan påverka den.

3.3. Arbetets organisering

Inom den egna basgruppen eller årskursen får eleverna, under lärarens ledning, övning i att själva söka , bearbeta och använda kunskap, enligt elevens förmåga. Lärarna strävar till att eleverna delger varandra kunskap över klassgränserna.

3.4. Specialundervisningen

Specialundervisningens målsättning är att hjälpa elever med specialbehov att nå grundskolans mål. Undervisningen utgår från den enskilda elevens behov och planeras i samråd med elevens föräldrar, lärare och elevvårdspersonal ( se avsnitt 4 ). Skolans speciallärare ger specialundervisning åt elever med tal-, läs- och skrivsvårigheter eller andra särskilda svårigheter i skolarbetet.

Undervisningen genomförs individuellt, i smågrupp eller med specialläraren som kompanjonlärare i klass.

3.4.1. Specialundervisningens innehåll:

- att ge eleverna sådana basfärdigheter att de klarar sina studier i olika ämnen

- att delta i inskolning och inskrivning av nya elever

- att vara konsult för elever, lärare och föräldrar då det gäller elever med t.ex. svagt skolspråk

- att göra regelbunden utvärdering av samtliga elevers tal-, läs- och skrivfärdigheter

- att diagnostisera elevers svårigheter och undervisa dem enligt en individuell plan

3.4.2. Anpassad lärokurs, individuell läroplan eller andra möjligheter inom specialundervisningen

För elever med stora inlärningssvårigheter, handikapp eller andra särskilda svårigheter kan undervisningen helt eller delvis genomföras utgående från en individuell läroplan, vilken fastställs av direktionen.

En elev med inlärningssvårigheter kan läsa en anpassad lärokurs i ett eller flera ämnen. Detta antecknas på betyget. Undervisningen planeras då av specialläraren i samråd med klassläraren och ämneslärare.

Elever med större behov av specialundervisning än vad skolan kan erbjuda kan överföras till specialklass.

3.4.3. Invandrarundervisning

Invandrarundervisningens mål är att utifrån elevernas språkliga och kulturella bakgrund stärka deras identitet och främja studiefärdigheterna och integreringen i det finländska samhället.

Undervisningen i svenska som andra språk och elevernas eget modersmål underbygger en fungerande tvåspråkighet och elevernas färdigheter att leva och studera i det finändska språksamfundet. När det gäller invandrareleverna och målen för lärokurserna används till en början flexibla arrangemang. Med stöd av en individuell läroplan kan eleverna tillfälligt befrias från studierna i ett ämne som verkar övermäktigt för dem.

Vid elevbedömningen tas särskild hänsyn till invandrarelevernas situation.Följande undervisningsarrangemang utnyttjas för att hjälpa invandrareleverna:

- undervisning i och på modersmålet

- förberedande undervisning i svenska för nyss invandrade

- smågruppsundervisning och stödundervisning för invandrarelever ( på deltid ).

3.4.4. Utvärdering

Specialläraren är med vid bedömning av elever med speciella behov genom att överlägga med klassläraren och ämneslärare, t.ex. i fråga om vitsordsgivning eller bedömning av prov. Elevens svårigheter får inte äventyra kontinuiteten i elevens studier.

Specialläraren följer upp de elever som fått eller får specialundervisning. Detta sker i samråd med föräldrar och elevvårdsgruppen.Elevernas framsteg registreras genom olika specialpedagogiska prov och test. En kontinuerlig utvärdering och utveckling av speciallärarens roll och funktion sker i samråd med övriga lärare.

4. ELEVVÅRD

Inom elevvården strävar lärarna till att arbeta enligt gemensamma principer och har gemensam arbetsplanering för en positiv skolatmosfär. Detta sker bl.a. i form av elevvårdsmöten. Till elevvårdens främsta uppgift hör att elevvårdsgruppen, som består av elevens lärare, specialläraren, skolpsykologen, hälsovårdaren, i samarbete med vårdnadshavarna, följer med elevens utveckling med tyngdpunkt på inlärning, anpassning och trivsel i skolan. Elevvårdsgruppen samarbetar vid behov med andra, verksamma inom talterapi, barnpsykiatri och sociala instanser. Dessutom har lärarlaget och elevvårdsgruppen gemensamma möten under skolåret där pedagogiska principer och frågor diskuteras.

4.1. Hälsovård

Målsättningen för skolhälsovården är att trygga en individuellt sett maximal hälsonivå för varje elev. Skolhälsovården strävar till att eleverna tillägnar sig sunda levnadsvanor.

Verksamheten inom skolhälsovården är både elev- och gruppcentrerad, samt strävar till att förbättra såväl elevernas levnadsförhållanden som uppväxtmiljö.

Skolhälsovården utgör en del av elevvården och den integreras med övrig skolverksamhet t.ex. inom läroämnet Miljö- och naturkunskap då läraren undervisar eleverna om människan.

Den elevcentrerade skolhälsovården förverkligas genom:

- hälsogranskningar, en uppföljning av elevens fysiska, psykiska och sociala utveckling

- vidarebefordran till fortsatt vård och tilläggsundersökning, vid behov

- förebyggande åtgärder vid smittosamma sjukdomar t.ex. vaccination

- förstahjälpverksamhet vid olycksfall och vid akut sjukdom

- hälsofostran

Hälsovårdaren och skolläkaren ansvarar för skolhälsovården.

4.2. Skolpsykologens verksamhet

Genom regelbundna skolbesök har skolpsykologen möjlighet att följa med elevernas utveckling. Denna förebyggande verksamhet omfattar samtliga elever i skolan och innebär bl.a. samtal med eleverna t.ex. vid skolstarten och vid övergången till högstadiet. Verksamheten byggs upp genom rådplägningar med lärarna och elevvårdskonferenser.

Skolpsykologen ger vägledning och konsultation i problemsituationer. Om föräldrarna så önskar, gör skolpsykologen även en psykologisk undersökning, för att kartlägga och bedöma barnets svårigheter. Skolpsykologen strävar till att genom samtal med elever, lärare och föräldrar finna gemensamma lösningar så att barnet får hjälp och kan gå vidare i sin utveckling.

5. ANSVARSFÖRDELNINGEN MELLAN HEMMET OCH SKOLAN

Lärarna strävar till ett nära samarbete med hemmen bl.a. genom föräldrakvarter och samtal enligt behov. Skolan strävar till att utveckla elevernas, lärarnas och föräldrarnas samarbete så att dessa bildar en fungerande enhet.

Månsas lågstadieskola har egna traditioner som stöds och upprätthålls i samråd med hemmen.

Hemmen ansvarar för grundfostran. Lärarna strävar till att eleverna skall kunna följa gemensamma principer t.ex. skolreglerna. Skolarbetet leds och uppföljs av respektive lärare tillsammans med kollegerna medan hemarbetet stöds och följs upp av hemmen.

Utöver dessa samarbetsprinciper bär skolan ansvar för att elevernas skolmiljö utvecklas.

6. TILLÄMPNING AV TIMFÖRDELNINGEN

ÅRSKURS: 1 2 3 4 5 6 Sammanlagt h/vecka/ämne

Modersmål 7 7 6 6 6 6 38 h

A1-språket 2 2 2 2 8 h

Matematik 3 3 4 4 4 4 22 h

Miljö och naturk. 2 3 2 2 3 3 15 h

Religion 2 2 1 1 1 1 8 h

Historia 2 2 4 h

Konst och färdighetsämnen

Musik 2 2 2 2 1 1 9 h
(10hudda år)

1

Teckning 1 1 2 2 1 1 8 h
(9 h jämna år)

Slöjd 1 1 2 2 2 2 10 h

Idrott 2 2 3 3 3 3 16 h

h sammanlagt 139 h

A2-språk 1 2 2 5 h

h sammanlagt 144 h

h/elev/årskurs 20 21 24 25 28 28

7. LÄROKURSERNAS INNEHÅLL

Månsas lågstadieskola koncentrerar undervisningen speciellt på läroämnena modersmål och finska ( = A1-språk ). Lärarna strävar till att eleverna skall inse nyttan av sin tvåspråkighet och kunna använda och förbättra sina språkkunskaper.

De gemensamma målen för modersmål och finska är:

1. Eleven skall vara lika skicklig i och kunna behärska de båda inhemska språken inom ramen för timfördelningen.

2. Eleven skall såväl i tal som i skrift kunna hålla språken isär och vårda dem.

3. Förmedling av positiva attityder till vartdera språket

I de skilda lärokurserna tränar eleverna följande:

7.1. Modersmål

Lärarna strävar i sin undervisning att uppnå följande mål:

- utveckla elevernas färdigheter så att de kan använda modersmålet effektivt i vardagliga situationer

- att eleverna kan införskaffa kunskap i och förståelse för modersmålet, dess betydelse, användning och uppbyggnad

- att eleverna lär sig uppskatta sitt modersmål och kan använda det

Lärokurserna bygger på varandra. Här i uppställningen upprepar vi dock inte innehåll utan nämner vad som betonas och inlärs som nytt i de olika årskurserna.

Årskurserna 1-4 tränar att:

LYSSNA-TALA-LÄSA-SKRIVA-SPRÅKKÄNNEDOM, KONTINUERLIGT

Läsa åk 1

- bokstavskännedom

- läsinlärning

- läsförståelse

Skriva åk 1

- bokstavsskrivning

- skriva korta, ljudenligt stavade ord

- skriva till egna och tryckta bilder

Tala åk 1-2

- kunna uttrycka sig klart och tydligt

- kunna samtala om elevnära situationer

- använda språket i lek och drama

- vårda sitt språk

- utöka sitt ordförråd

Lyssna åk 1-2

- lyssna på instruktioner

- lyssna på berättelser

- lyssna på varandra

- lyssna för att samtala om det hörda

Läsa åk 2

- fortsatt läsinlärning

- fortsatt läsförståelse

- läsning med inlevelse och betoning

Skriva åk 2

- befästa bokstavsskrivning

- skrivstil

- friskrivning

- rättskrivning

Lyssna åk 3-4

- lyssna till saktexter

- tillgodogöra sig massmedier

- lyssna till korta nordiska texter och sånger

Tala åk 3-4

- samtala kring dagsaktuella händelser

- använda språket i reella och fiktiva situationer

Läsa åk 3-4

- läsa och referera böcker

- inhämta bibliotekskunskap

- använda ordlistor och uppslagsverk

- läsa faktatexter

- friläsning

Skriva åk 3-4

- vokaler och konsonanter

- få språkkännedom

- skriva redogörelser

åk 5-6

Lärokurserna i åk 5 och 6 tangerar varandra, vilket innebär att innehållet bygger på samma bas. Hänsyn bör dock tagas till elevernas utvecklingsnivå och därigenom görs en större fördjupning i åk 6.

Vid slutet av sjätte skolåret ska eleverna:

- kunna lyssna aktivt, samt leva sig in i andra människors känsloliv och visa respekt för andras åsikter och språkliga varianter. De skall kunna uttrycka sina tankar och känslor i ord, delta i klassamtal och uppträda inför andra. De skall behärska de första grunderna i mötesteknik. De bör känna till samt även läsa barn- och ungdomsböcker som utvecklar deras språkförmåga, texter av sakligt och påverkande innehåll bör även beaktas. De skall kunna samtala i naturliga situationer om det de lyssnat till bl.a. föredrag.

- kunna läsa så flytande på egen hand att läsningen sätter fantasi och känslor i rörelse. De skall kunna tillägna sig innehållet i sagor, myter, sägner, berättelser och dikter för barn och ungdom samt känna till några berömda finländska och nordiska författare. Detsamma gäller faktaböcker och faktatexter från orienteringsämnena, instruktioner och meddelanden, tidningsnotiser och -artiklar samt andra tendentiösa texter. De skall också kunna högläsa med inlevelse.

- kunna återge innehållet i en berättelse och redovisa muntligt eller skriftligt för ett arbete eller ett studiebesök. De skall kunna tillämpa ljudenlig stavning samt känna till andra stavningsregler och kunna använda de vanligaste skiljetecknen. De bör behärska merparten av rättskrivningen i slutet av åk 6, träningen av förberedda texter avslutas. De skall kunna utnyttja olika tidigare inlärda former av skrivning med anknytning till sina behov, erfarenheter, intressen, åsikter och upplevelser. Processkrivning tillämpas.

- kunna iaktta språket och laborera med det på ett sätt som är till nytta för deras språkutveckling. De skall ha kännedom om grunderna för språkets strukturer och förstå när paralleller dras till andra språk, speciellt finskan. Medvetandet om meningsbyggnaden fördjupas. Deras passiva och aktiva ordförråd bör utvecklas, ordval, böjning och avledning tränas.

- kunna samtala om för dem aktuella ämnen där de ger uttryck åt tankar, känslor och viljeyttringar. De skall kunna improvisera och dramatisera samt använda audiovisuella hjälpmedel. De bör träna muntliga färdigheter, särskilt i mer formella situationer och på basen av föreliggande material t.ex. föredrag.

TAL- OCH UTTRYCKSFÖRMÅGA, DRAMA

Utvecklingen i drama / teater / användningen av språket betecknas som drama, en uttrycksfull aktivitet.

Lärarna strävar till att eleverna förvärvar sig kunskaper , förståelse och skicklighet som behövs för att öka elevernas förmåga att uppträda. Eleverna tränar genom att använda olika källor och koncept s.s. radio, tv, skådespel.

Innehåll och mål lärarna strävar till:

A FÄRDIGHET

- att eleverna kan använda rösten, språket, kroppens hållning, rörelser och mimik i drama

- att eleverna kan inrikta och fokusera sin uppmärksamhet på rollen eleven spelar, andra elevers roller, hur situationen uttrycks, det valda samtalsämnet och publiken

- att eleverna kan improvisera en situation eller en berättelse

B FÖRMÅGAN ATT FANTISERA

- att eleverna kan leva sig in i olika roller

- att eleverna kan identifiera likheter i drama och det vardagliga livet

DRAMA TRÄNAS FRÄMST GENOM FÖLJANDE ARBETSOMRÅDEN:

åk1-2

- lek och rörelse

- finger- och handdockor

- dramalek

- djurroller

åk3-4

- klassrumsdrama

- allmänna kommunikationsmedel s.s. radio, tv, telefon

- monolog

åk5-6

- debatteknik

- rollspel

- dialog

- mötesteknik

- skådespel

Dramaverksamheten presenteras över klassgränserna genom uppvisningar. Skriftliga arbeten presenteras på skolans anslagstavla.

7.2. A-1 språket

7.2.1. Modersmålsinriktad finska

Lärarna strävar i sin undervisning till att uppnå följande mål:

- förbättra elevernas språkriktighet, särskilt i skrift och göra dem medvetna om språkets uppbyggnad och idiomatik i jämförelse med det svenska språket

- i anslutning till lärokursens temaområden skall eleverna inhämta ett mångsidigare, djupare och mer nyanserat ord- och frasförråd

- i ord och sakfördjupning, med hänsyn till det dubbla kulturarv eleverna har med sig hemifrån, öka elevernas insikter i olika former av finsk kultur och litteratur

- fästa elevernas uppmärksamhet vid skillnaden mellan talspråk ( såväl slang som

dialekt ) och normalspråk

- träna eleverna att tala ett riktigt språk, begära, uppmana, berätta samt uttrycka känslor och åsikter idiomatiskt, klart och tillräckligt nyanserat

Årskurserna 3-6 tränar:

LYSSNA-TALA-SKRIVA- LÄSA-SPRÅKKÄNNEDOM, KONTINUERLIGT

inom följande motivkretsar:

åk 3-6

- hem, skola närmiljö

- händelser och aktiviteter

- siffror

- kännedom om Helsingfors

åk 5-6

- föremål och tjänster

- resor och sevärdheter

- uppmaningar

- önskemål

- befallningar råd

- regler

- artighet

- upplevelser och händelser

Lyssna åk 3-6

- genom lärarens tal

- genom högläsning

- genom ljudband, radio och television

- genom studiebesök och gästande finsktalande elever och lärare

- genom elevbyte ( Maunulan aa )

åk 3 Tala

- berätta

- beskriva

- ställa frågor

- ordlekar

Läsa

- läsning av grundtexter ( i anslutning till lärokursen)

- sagor

- korta anekdoter, ramsor

- finsk barnlitteratur ( utdrag )

- högläsning

- friläsning

Skriva åk 3

- skriftligt återge innehåll ur berättelser

- diktamen

- redogörelser

- översättningar

- beskrivningar

- brev

Språkkännedom

- vokaler och konsonanter ( lång-kort )

- diftonger

- synonymer

- motsatser

- räkneord ( 1-20 )

- utöka ordkunskapen

- substantiv, nominativ,

- genitiv, adessiv, inessiv

- adjektiv

- verbböjning, presens, jakande

Tala åk 4

- berätta

- beskriva

- ställa frågor

- muntliga referat

- ordlekar

Läsa

- grundtexter

- folksagor, även nordiska

- finsk barnlitteratur ( böcker )

Skriva

- diktamen

- redogörelser med sakinnehåll

- tyngdpunkt på ordfördjupning

- uppsatser ( berättande, beskrivande )

- referat ( med given disposition )

Språkkännedom

- räkneord ( 1-1000 )

- utöka ordkunskapen utförligare

- klockslag

- substantiv, partitiv i jakande

- nekande satser

- adessiv,ablativ,allativ inessiv

- verbböjning, jakande och nekande presens

- imperativ

- tidsuttryck

Tala åk 5

- berätta och beskriva sina tankar och känslor

- berätta och beskriva en längre text

- delta i samtal,

- klassamtal

- samtal om sådant eleverna lyssnat till t.ex. föredrag

- använda högfinska

Läsa

- flytande, självständigt

- dagstidningar

- lätta faktatexter och

- böcker, uppslagsverk

- texter med sakligt innehåll

- barn och ungdomsböcker på finska

- högläsning med inlevelse

Skriva

- återge innehåll i längre berättelser

- bokreferat ( se åk 3-4 )

- översättningar av texter

- beskrivningar ( t.ex. reseskildringar )

- friskrivning

- uppsatser med givet motiv

Språkkännedom åk 5

- repetition och fördjupning av grammatik

- jakande och nekande satser med objekt

- repetition av kasusformer

- inre lokalkasus

- månaderna

- processkrivning tillämpas

- infinitiv I

- presens,

- jakande och nekande

- jakande imperfekt- tidsuttryck

Språkkännedom åk 6

- repetition av tidigare inlärd grammatik

- kasusformer, translativ,essiv

- nekande imperfekt

- perfekt, jakande och nekande

- pluskvamperfekt

- känsloverb med objekt

- possessivsuffix

Vid slutet av årskurs 6 skall eleverna:

- kunna berätta och beskriva utförligt, nyanserat och detaljerat sina tankar och känslor, det de läst om ( böcker ) och berätta om saker och händelser

- kunna uttrycka undran och förmodan

- fråga, framföra önskemål och befallningar

- uppträda inför en större grupp ( klassen eller hela skolan ) och tala ledigt

- läsa så flytande på egen hand att läsningen sätter fantasi och känslor i rörelse

- tillägna sig innehållet i dagstidningar och tidskrifter, berättelser och dikter för barn och ungdom

- läsa ordspråk

- läsa och känna till berömd finländsk barn- och ungdomslitteratur

- läsa faktatexter och faktaböcker, uppslagsverk och kunna tillgodogöra sig uppgifter ur dem i sitt arbete

- läsa om finsk kultur, seder och bruk i anknytning till högtidsdagar

- återge innehållet skriftligt såväl detaljerat som nyanserat i olika formers berättelser

- referera bokreferat skriftligt med beaktande av inlärd språkriktighet

- utnyttja olika former av skrivning med anknytning till sina behov

- beskriva händelser, aktiviteter och skriva reseskildringar

- översätta från finska till svenska

- skriva fritt, även dikter, med givet motiv där egna känslor och tankar samt fantasi används

7.2.2. Nybörjarfinska

Följer ovanstående uppbyggnad ( se 7.2.1.) vad beträffar mål, motivområden och innehåll men huvudvikten fästes vid språkkännedom och vid införskaffning av ett tillräckligt stort ordförråd, för att klara av vardagliga situationer. Särskild uppmärksamhet fästs vid att stöda dessa elever till att modigt använda det finska språket såväl muntligt som skriftligt.

7.2.3. Tyska

Undervisningen är uppbyggd främst att träna muntlig kommunikation. Vikten fästs vid ett korrekt uttal, som övas t.ex. genom att dramatisera texter. Samtidigt lär eleverna känna den tyska populationen med dess levnadsförhållanden, sedvänjor och kultur. I andra hand tränas skriftlig kommunikation.

Läraren strävar i sin undervisning till att uppnå följande mål då eleverna gått ut lågstadiet:

- att eleverna tillägnat sig ett centralt ordförråd

- att eleverna kan göra sig förstådda i vardagliga situationer

- att eleverna förstår enklare texter

- att eleverna kan skriva enklare texter

Följande grammatik följs upp i undervisningen:

Substantiv

- artiklar

- pluralformer

- objekt ( ackusativ/dativ )

Verb

- presensböjning av regelbundna och vanliga oregelbundna verb

- modala hjälpverb

- löst sammansatta verb

- perfekt och imperfekt i stora drag

- imperativ

Adjektiv

- i predikativ ställning

- som attribut

( inledningsvis)

- komparativ

Prepositioner

- prepositioner med dativ

- prepositioner med ackusativ/ dativ

Pronomen

- personliga pron.

- poss.pron.

Räkneord

- grundtal

- ordningstal, datum

- klockslag

Satslära

- jakande, nekande och frågande satser

- satsanalys ( subj., pred., obj. )

- huvudsatser och bisatser

Följande motivkretsar kan användas:

- att hälsa

- presentera sig

- telefonsamtal

- uppköp

- dialoger

- fritidssysselsättningar

- resor, utfärder

- guidning

- länder, nationaliteter

- att fråga, be om något

- dagsprogram

- läsordningar, skola

- personbeskrivningar

- kroppsdelar

- sjukdomar

- djur

- yrken

- tyska traditioner - rumsbeskrivningar

- årstider

7.3. Matematik

Lärarna strävar till att eleverna:

- förstår att matematiken behövs i vårt dagliga liv

- förvärvar sig matematiska grunder

- kan förstå enkelt matematiskt språk

- visar att de kan använda matematiken i olika situationer

- med eftertanke räknar och kontrollerar sina resultat

- känner igen och kan spåra upp enkla likheter/mönster i matematiska uppgifter, regler och strukturer

- kan med egna ord beskriva sina egna metoder och resonemang samt tillämpa dem

Samtliga årskurser tränar tillämpning av matematik och laborerar inom områdena addition och subtraktion. Dessutom tränas:

Enhetslära

Geometri

Huvudräkning

Mekanisk räkning

Problemlösning

åk 1

- eleverna skall behärska talområdet 0-20

- eleverna skall känna till talområdet 0-100

- klockan

åk 2

- eleverna skall behärska talområdet 0-100

- eleverna skall känna till talområdet 0-1000

- tabellerna 1-5

åk 3-4

- grunderna i de fyra grundläggande räknesätten,

speciellt tabellerna

- övning i användning av enheter

åk 5-6

- tillämpning av de fyra grundläggande räknesätten

- bråk

- ekvationer

- enhetslära

- procent

- tabeller och diagram

7.4. Biologi, Geografi, Miljölära

Grunden för undervisningen i miljö- och naturkunskap är skyddandet och vårdandet om miljön. Eleverna följer med naturen under de olika årstiderna. Lärarna strävar i sin undervisning till att uppnå följande mål:

- att eleverna formar sig en helhetsuppfattning om jorden

- att eleverna kan bilda sig en uppfattning om Finland, Europa, Jorden med de viktigaste regionerna

- att eleverna förvärvar sig en uppfattning om hur processer i naturen och mänskligt inflytande påverkar vår miljö

- att eleverna lär sig förstå mänskans ekologi och den levande naturen

- att eleverna utforskar naturen såväl nyfiket som kritiskt

- att eleverna förstår viktigheten i ett sunt liv

- att eleverna förvärvar sig allmänna baskunskaper för livet

Åk 1-2 udda år= läsår som slutar med udda tal

Skolarbetet börjar

- trafik, regler, skolarbetet

Årstiderna

- naturföreteelser

Rymden, kartan

Julen

Närmiljö,Helsingfors förr och nu

- yrken

Åk 1-2 jämna år= läsår som slutar med jämnt tal

Skolarbetet börjar

- trafik, regler, skolarbetet

Årstiderna

- naturföreteelser

Barn och hälsa

Julen

åk 2 udda år

Sällskapsdjur

Grodan

Fjärilar, Fåglar

åk 2 jämna år

Finland

- namngeografi

åk 3-4 udda år

Inledning till biologi

Finlands vanligaste djur, även rovdjur

Vintern, vattnet

Vårens växter

Vad är geografi?

Finland

åk 3-4 jämna år

Inledning till biologi

Näringsberedning, övervintring ( växter )

Hösten, gårdsplanen, träd, buskar

Närmiljöns växter

Samverkan växter-djur

Svampar

Norden

åk 5-6 udda år

Människan -Jag själv

( även kost, nykterhetsfostran förebyggande av olyckor )

Skörd och lagring av växter

Insamling

Naturskydd ( djur,växter )

Europa

åk 5-6 jämna år

Fåglar, metamorfos

Lantbruk ( djuren, åkern )

Bi, getingar

Lägerskola på Åland

Solsystemet

- magnetism, tyngdkraft

Världsdelarna

7.5. Religion

Målet är att skapa en ljus, trygg kristen grundtro. Lärarna strävar till att eleverna lär sig etiken i kristendomen.

åk 1-2 udda år

- livet som Guds gåva

- Jesus från Nasaret

- etik

- hemförsamlingen och dess verksamhet

- bön

- större högtider med därtillhörande traditioner

åk 1-2 jämna år

- Jesu hemland

- Jesus den gode herden

- glädje-sorg, Jesus hjälper

- Bibeln

- Psalmboken

- kristna i olika delar av världen

- större högtider och deras förankring i kristendomen

åk 3-4 udda år

- skapelsen

- Gamla testamentet

-livet före Jesu födelse

- de tio budorden och dess betydelse för vårt samhälle

åk 3-4 jämna år

- Jesu liv med bibeltexter

- hemförsamlingen och dess verksamhet

- mission

åk 5-6 udda år

- Jesu förkunnelse och dess centrala innehåll

- Apostlagärningarna

- Paulus

- kyrkoåret

åk 5-6 jämna år

- viktiga personer för kristendomen såväl historiska som nutida

- olika kyrkosamfund

- kristen fredsfostran

- Jesu bergspredikan

Om minst tre elever anhållit om befrielse från undervisning i religion och önskar undervisning i livsåskådningskunskap erbjuder skolan ämnet.

Målet inom livsåskådningskunskap är att eleverna skall bli toleranta medmänniskor som upplever sitt liv meningsfullt. Lärarna poängterar Förenta nationernas deklaration om de mänskliga rättigheterna och framhåller de västerländska rättskulturtraditionerna.

I undervisningen iakttas skolans allmänna pedagogiska mål och visioner.

7.5.1. Livsåskådningskunskap

Lärarna strävar i sin undervisning till att:

- eleverna får en god allmänbildning i livsåskådningsfrågor genom att studera traditioner inom kulturer

åk 1-2

- elevens jagbild

- kulturtraditionen

- vänskapsband mellan världens folk

- individens ansvar för sig själv, för andra människor och för naturen

åk 3-4

- den egna personlighetens utveckling

- kulturtraditionen

- mänskliga och medborgerliga rättigheter

- naturen och människan

åk 5-6

- lösande av etiska problem

- livsåskådningens grunder

- samhällets och kollektivets moraliska ansvar

- olika kulturkretsars traditioner

7.5.2. Ortodox religion

Målet är att hos eleverna väcka en positiv attityd till den egna kyrkan och ge dem beredskap att aktivt delta i församlingsverksamheten. I samarbete med hemmen stöder undervisningen elevernas mognad till ortodoxt kristna samhällsmedlemmar med ett socialt sinnelag och en ljus livsåskådning.

åk 1

- kyrkans seder och bruk

- bibeln och dess värld

- berättelserna om Josef

- som medlem i kyrkofamiljen

- Jesus, hjälparen

åk 2

- i hemmet

- böner och kyrkliga sånger

- bibeln och det heliga landet

- Jesu verk bland människorna

- sakramenten, källor till det andliga livet

åk 3

- Gamla testamentets berättelser

- bön och kyrkosång

- de heliga sakramenten eller mysterierna

- de tio budorden

åk 4

- Jesu liv i Nya testamentet

- vår egen kyrka

- de övriga kyrkorna

- bibelkunskap och kyrkans historia

åk 5

- Jesu undervisning

- uppståndelseberättelserna

- apostlagärningarna

åk 6

- liturgi eller läran om gudstjänsten

- troslära

Alla

- julen

- påsken

- övriga stora fester

- elevgudstjänster eller studiebesök

7.6. Historia

Målet är att väcka elevernas intresse för ämnet och att eleverna får en inblick i mänsklighetens historia.

Lärarna strävar till att eleverna:

- kan bilda sig en uppfattning om historiska fenomen

- förvärvar sig en uppfattning om historiska kontinuiteter och förändringar i samhället som påverkat människans liv

- förvärvar sig nödvändiga baskunskaper för livet

Udda år:

Vad är historia?

- släktforskning

- Finlands historia

- Finland som en del av Sverige

- Finland som en del av Ryssland

- självständighetstiden

De främmande världsdelarnas historia berörs

-Afrika, Egypten

-Asien,Kina,Arabien

-Amerika

JÄMNA ÅR:

Vad är historia?

- människans ursprung

- Europa "Världens centrum"?

- Rom-antikens stormakt

- medeltiden med England och Frankrike som stormakter

7.7. Konst och färdighetsämnen

7.7.1. Musik

Målet inom musikundervisningen är att eleverna får erfara och uppleva musik. Läraren strävar till att skapa ett intresse och en positiv attityd till musik. Det musikaliska innehållet i undervisningen återspeglar olika områden inom musikkulturen. Elevernas kunskaper och färdigheter övas upp genom uppmuntran till aktivitet.

Samtliga årskurser tränar kontinuerligt:

- sång och röstövningar

- rytmik och rörelse

- att lyssna

- att spela

Grundläggande musikteori inlärs enligt följande:

åk 1-2

- skillnad på starkt-svagt högt-lågt dur-moll

- tempoväxlingar

- notvärdena fjärdedel och åttondedel även medmotsvarande paustecken och rytmnamn

åk 3-4

- beteckningarna för svagt, starkt, crescendo, diminuendo

- notvärdena helnot, halvnot med motsvarande paustecken och rytmnamn

- skillnad på jämn och tredelad takt

- notsystemet och G-klaven

åk 5-6

- beteckningarna för kors och b

- notvärdet sextondel med motsvarande paustecken och rytmnamn

- musikkunskap om olika kompositörer och instrument

7.7.2. Teckning

Målet inom teckneundervisningen är att utveckla en förmåga att skapa, uppleva och iakttaga. Läraren strävar till att skapa ett intresse och förståelse för konst, genom att undervisa eleverna i grunderna till visuell bildning. Elevernas personliga och kreativa uttryckssätt tränas.

åk 1-2

Tränar:

- linjer

- olika ritredskap

- enkla tryckmetoder

- penselteknik

- färglärans grunder

- klippövningar

- arbete med tredimensionellt material

- att kombinera bild och text

åk 3-4

Tränar:

- olika arbetsredskap

- valörskalor

- tryckmetoder

- stilisering

- stilleben

- färglära

- former

- tredimensionellt skapande

- produktion av olika ytstrukturer

åk 5-6

Tränar:

- rumsuppfattning

- människan, kroppens delar

- kroppsspråket i bild/teckning

- hur rörelse uppkommer

- textning

- bildvinklar

- skalor i olika storlekar

- hur reklam påverkar oss

Eleverna bekantar sig med olika konstverk och konstnärer, genom utställnings- och museibesök. Eleverna lär sig upptäcka och reflektera över konstföremål och konst som uttrycksmedel.

7.7.3. Småslöjd

Målet inom småslöjden är att skapa en beredskap inför textil-/tekniskslöjd. Läraren strävar till att utveckla elevernas finmotoriska- och iakttagelseförmåga. Stoffet väljs så att det ansluter sig till övriga skolämnen.

Inom småslöjd tränar eleverna följande:

- ögats och handens koordination

- att förstå enkla arbetsbeskrivningar

- mäta och beskriva

- redskapslära

- materiallära

- enkla fackord

- att planera

- sin skapande förmåga

7.7.4. Textilslöjd

Målet inom textilslöjd är att vidga och stöda elevernas förmåga att själva skapa och planera. I undervisningen betonas vikten av att upprätthålla och utveckla handarbets- och hantverkartraditionen i vårt land. Svårighetsgraden i undervisningen ökas successivt, enligt elevernas förmåga.

Läraren strävar till att eleverna:

- uppnår ett ledigt arbetssätt, händighet, färdighet och ett jämnt handalag

- förstår verbala och visuella beskrivningar

- egenhändigt planerar och skapar med iakttagande av exakthet och precision

Undervisningen inom textilslöjd byggs upp i en teoretisk del och en praktisk del.

Teoretisk kunskap:

- materiallära

- redskapslära

- klädvårdskunskap

- köpkunskap

- färg- och formlära

- komposition och estetik

Praktisk träning sker inom följande delområden:

SÖMNAD

- hand- och maskin sömnad

- hand- och maskin broderi

TILLVERKNING:

- brukstextilier

- enkla kläder och plagg

STICKNING

- basfärdigheter s.s. uppläggning, räta och aviga maskor

- ökningar och ihoptagn.

- mönster

TILLVERKNING:

- brukstextilier

- prydnadsföremål

- stickade plagg

VIRKNING

- basfärdigheter s.s. uppläggning, luftmaskor, fastmaskor, stolpar

TILLVERKNING:

- brukstextilier

- virkade enkla plagg

- prydnadsföremål

VÄVNING

- grunderna i vävningsteknik- olika teknik och material kan användas

TILLVERKNING:

- enkla brukstextilier

- allmogeband

- snoddar

HOBBYARBETEN

- olika teknik och material kan användas

TILLVERKNING:

- spånarbeten

- läderarbeten

- makrame

7.7.5. Teknisk slöjd

Att tillverka ett föremål med sina egna händer, att själv planera och göra en enkel ritning är alltid fascinerande.

Undervisningen inom teknisk slöjd byggs upp såväl teoretiskt som praktiskt där trygga och säkra arbetsvanor betonas. Målet är att eleverna lär sig baskunskaper för att kunna utveckla nya, egna lösningar, innovationer och teknisk tankeförmåga. I det skapande arbetet betonas det skulpturella såväl som noggrannhet.

Följande färdigheter tränas för ett fortsatt intresse för slöjd och tekniskt arbete:

- att planera ett arbete

- lära sig namn på verktyg och maskiner och att kunna använda dem

- materialkännedom s.s. papper, papp, plast, plåt, faner, inhemska trädslag

- lära sig granska ett föremål ur estetiskt perspektiv

- göra en enkel ritning

- skapa, uppfinna, lösa problem

- tänka själv

- olika metoder att foga samman s.s. att limma, spika, skruva

- måla, lacka, betsa

- sköta, reparera, renovera

- lära sig säkerhetsföreskrifter

- lära sig respektera en maskin eller ett verktyg

- lära sig hålla ordning och reda

I slöjdundervisningen undervisar läraren även enligt traditionella finländska metoder och material. Moderna effektiva maskiner och verktyg får inte bli en självklarhet. Slöjd- studierna och miljöfostran bildar en viktig helhet i undervisningen.

7.7.6. Gymnastik och idrott

Gymnastiken skapar en grund för det övriga skolarbetet. Fysisk aktivitet innebär:

- att utveckla samarbetsförmågan

- att fostra eleven till en helgjuten personlighet

- att befrämja den mentala hälsan

- att sträva till att varje elev skapar sig en god allmän kondition

Syftet med undervisningen i gymnastik i skolan är att skapa en livsstil präglad av fysisk aktivitet.

Gymnastikundervisningen verkställs, genom ökad svårighetsgrad i de olika basgrupperna, med följande innehåll:

- ordningsövningar, lekar, friövningar, konditionsgymnastik, gång och löpning, koordinationsgymnastik, muskelstärkande övningar

- redskapsgymnastik bl.a. parterr, ribbstolar, rep, ringar, räck, barr, bänk, bom, handredskap, matta

- bollbehandling/bollspel bl.a. boboll, korgboll, fotboll, innebandy, badminton

- friidrott bl.a. löpning, hopp, kast

- vinteridrott bl.a. skridskoåkning, skidåkning, isspel

- simning, ( för undervisningen ansvarar utbildningsverket! )

- dans

- avslappningsövningar

7.8. A2-Språket

7.8.1. Engelska

Avsikten är att väcka elevernas intresse för språket. Undervisningen byggs upp genom lek, ramsor, sånger, muntlig kommunikation samt dramatisering av texter och övningar i att använda ordlistor.

Lärarna strävar i sin undervisning att uppnå följande mål:

- att elevernas skicklighet i språket utvecklas så att de kan använda språket på en elementär nivå

- att eleverna får en kännedom om språkets ställning i samhället, även internationellt sett

Årskurserna 4-6 tränar:

LYSSNA-TALA-SKRIVA-LÄSA-SPRÅKKÄNNEDOM KONTINUERLIGT

inom följande motivkretsar:

- familj

- fritid,rekreation och hobbyn

- måltider

- tidsbegrepp

- beskrivning av personer

- orientering i närmiljön

- i butiken

- i klassrummet

- djur

- färger

- kroppsdelar

- veckodagar

- väder

Läsa

- att lyssna

- att förstå huvudinnehållet i för eleverna lämpliga informativa texter

- att utveckla ett ordförråd med hjälp av texter

- att eleverna lär sig förstå och ta del i enkla konversationer

- lära sig använda ordlistor ( svenska-engelska-svenska )

Tala

- att eleverna lär sig ett korrekt uttal

- att eleverna lär sig enligt ovanstående motivkretsar och med dess minimum av ordförråd att föra enkla konversationer

Skriva

- att kunna förstå språket i skriftlig form

- att kunna använda språket i skriftlig form

Språkkännedom

Substantiv

- bestämd och obestämd artikel

samt uttryck som t.ex. at home

- apostrofgenitiv i singularis

- sing. och plur. på -s och -es

- de vanligaste oregelbundna plur.

formerna t.ex. men, feet,children

Adjektiv

- komparerade former

Adverb

- adverb som bestämning till adjektivt.ex. very, too och som bestämning till verb t.ex. He is running fast, samt några av de vanligaste adverben och frågeorden

Räkneord

- grundtalen 1-100

- ordningstalen 1-10

- klockslag

Pronomen

- subjektsformen och objektsformen av personliga pronomen

- demonstrativa pronomen this, these, that, those

- förenade poss.pron.

- interrogativa pron. what, who, whose ( colour/number/time )

Verb

- verben be och have samt

hjälpverben can och must

- enkelt och pågående presens

inledningsvis

- jakande och nekande imperativ

samt let's

- strukturen there is/are

- strukturen be going to

Konjunktioner

- de vanligaste samordnade och underordnade konjunktionerna and, or, because, when, so, but

Prepositioner

- de vanligaste prepositionerna för att ange plats, tid och fortskaffningsmedel t.ex. after, at, behind, between, by, for, from, in, in front of, of, on, to, under, with

Satslära

- jakande, nekande och frågande satser med och utan hjälpverbet do
- inledningsvis: rak ordföljd och aderbialets vanligaste placering i satsen

7.8.2. Finska

Undervisningen är uppbyggd vad beträffar mål, motivområden och innehåll som undervisningen av finska som A-1 språk ( se 7.2.1.). Den modersmålsinriktade lärokursen i finska för tvåspråkiga elever i svenskspråkiga skolor, fastställd av utbildningsstyrelsen 24.8.1988 används.

8. UTVÄRDERING

Varje lärare utvärderar kontinuerligt sitt arbete. Lärarkollegiet utvärderar skolans verksamhet och det aktuella läsåret bl.a. genom att diskutera hur läroplanens mål uppnåtts samt huruvida läroplanens innehåll varit ändamålsenligt. Både genom föräldra-/ elevkvarter och elev-/ lärarutvärdering sker en fortlöpande muntlig och skriftlig utvärdering av skolans arbete.

8.1. Elevbedömning

Efter varje avslutad termin delges eleverna och hemmen en skriftlig rapport eller ett sifferbetyg enligt följande:

Årskurserna 1-2 delges en rapport efter varje avslutad termin.

Årskurs 3 delges ett betyg inom modersmål och matematik och i övriga ämnen en rapport efter varje avslutad termin.

Årskurs 4 delges ett betyg, förutom inom konst- och färdighetsämnena där eleverna får en rapport efter varje avslutad termin.

Årskurserna 5-6 delges ett betyg efter varje avslutad termin. Dock betygsätts inte för eleverna nya skolämnen under den första terminen, utan först vid den andra.

I huvudsak bedöms eleverna av klassläraren i samråd med lärarkollegiet. Elever som fått specialundervisning, eller annan hjälp p.g.a. svårigheter av något slag, bedöms av elevvårdsgruppen.

Vid månadsskiftet oktober-november utvärderas elevens framsteg under höstterminen, i samråd med läraren och föräldrarna. ( se bilaga 1 )

Inom april utvärderar eleverna i samråd med klassläraren det pågående skolåret. ( se bilaga 2 )

ÅRSKURS:	1	2	3	4	5		6	Sammanlagt	h/vecka/ämne
Modersmål	7	7	6	6	6		6		38 h
A1-språket			2	2	2		2		8 h
Matematik	3	3	4	4	4		4		22 h
Miljö och naturk.	2	3	2	2	3		3		15 h
Religion	2	2	1	1	1		1		8 h
Historia					2		2		4 h
Konst och färdighetsämnen
Musik	2	2	2	2	1		1		9 h (10hudda år)
						1
Teckning	1	1	2	2	1		1		8 h (9 h jämna år)
Slöjd	1	1	2	2	2		2		10 h
Idrott	2	2	3	3	3		3		16 h
								h sammanlagt	139 h
A2-språk				1	2		2		5 h
								h sammanlagt	144 h
h/elev/årskurs	20	21	24	25	28		28